Som lärare har man ett stort ansvar för sina elevers kunskapsutveckling och hur man väljer att bedriva sin undervisning spelar en avgörande roll för barnens möjligheter att tillgodogöra sig informationen. Man måste följa läroplanen, men samtidigt anpassa upplägget efter elevernas individuella förutsättningar så att alla får chans att lära sig på samma villkor och i en takt som passar dem. Men för att kunna erbjuda en fullgod utbildning krävs rätt underlag. Valet av läroböcker och annat utbildningsmaterial utgör en väsentlig del av det pedagogiska arbetet. Det är också en av de främsta utmaningarna. Idag finns enormt många alternativ på marknaden, såväl digitala som analoga och mixade varianter, så hur ska man egentligen veta vad som passar bäst?
Hur väljs och kvalitetssäkras läromedel?
Den svenska skolan har ett ganska unikt system där pedagogerna till största delen själva ansvarar för urval och kvalitetssäkring av läromedel. Det ställer givetvis höga krav på den enskilde läraren, men det finns bra verktyg att ta till för att hitta rätt i läromedelsdjungeln. En didaktisk analys, där man frågar sig vad som ska läras ut, varför, hur och för vem, ger en grundläggande bild av hur undervisningen bör ske. Analysen kan även ge vissa svar angående vilka läromedelsformer som behövs i respektive ämne. Det är en god utgångspunkt, men oftast krävs mer ingående frågeställningar för att finna en kvalitativ lösning som passar både klassens inlärningssituation och ens egna undervisningspreferenser. Det finns också ett flertal olika läromedelsförlag i Sverige och det kan vara svårt att veta var man ska börja leta.
För den som känner sig osäker och vill ha lite hjälp på traven har branschorganisationen för läromedelsförlag i Sverige tagit fram Läromedelskollen – en övergripande guide med relevanta frågeställningar och tillhörande förklaringar som kan vara mycket användbar som underlag i urvalsprocessen. Några väsentliga punkter som behandlas är vikten av en bra lärarhandledning, möjligheten till flexibel, individanpassad och varierad undervisning, samt huruvida läromedlet vilar på läroplanens värdegrund, följer det centrala innehållet och bygger på vetenskapliga fakta. Andra frågor som tas upp avser läromedlets tillgänglighet, funktionalitet, formgivning, struktur och progression, samt om det bidrar till elevernas kunskapsutveckling på ett adekvat sätt. Guiden finns tillgänglig i sin helhet på organisationens hemsida och bygger på den kvalitetspolicy som samtliga anslutna läromedelsförlag kommit överens om att följa.
Om man väljer att köpa läroböcker från ett väletablerat läromedelsförlag som är knutet till Läromedelsföretagen kan man vara säker på att de har utvecklats och utvärderats i enlighet med organisationens strikta kvalitetspolicy. Branschorganisationens medlemsförteckning är således en utmärkt resurs för den som söker högkvalitativt utbildningsmaterial. Att samråda med kollegor och höra sig för om vilka titlar som används på andra skolor är också en god idé. Samtidigt bör man inte lita blint på andras rekommendationer. Det kan finnas betydande variationer både i läromedlen och elevernas grundförutsättningar.
Därför är inte säkert att en specifik lärobok som är populär i en viss klass lämpar sig lika väl för alla. Det bästa är att beställa hem utvärderingsexemplar av de läromedel man finner intressanta och bilda sin egen uppfattning. De digitala alternativen går vanligtvis att testa direkt online. I vissa fall kan man också prova läromedlen fritt tillsammans med hela klassen under en period, vilket ger eleverna möjlighet att vara delaktiga i urvalsprocessen. Men det är mycket man behöver ta hänsyn till och för att lyckas med kvalitetssäkringen är det viktigt att gå igenom de aktuella läromedlen med en kritisk blick och framför allt – ställa rätt frågor. Läromedelskollen är då ett ypperligt verktyg att ha till hands som stöd.
