Trygghet och trivsel utgör fundamenten för en hälsosam arbetsplats och sett till Arbetsmiljöverkets föreskrift för systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), AFS 2001:1, ska dessa element omfatta såväl organisatoriska som fysiska och psykosociala aspekter. De specifika omständigheterna kan givetvis variera, men rent principiellt innebär det att man ska trivas både med omgivningen, arbetsuppgifterna och sina kollegor. Miljön behöver vara trygg att vistas i och man ska kunna lita på att utrustningen är säker att använda. Arbetsvillkoren bör ge god balans mellan krav och resurser, belastningen ska vara rimlig och arbetstiderna ge utrymme för återhämtning. Det är också viktigt att få medmänskligt stöd och uppleva att man har inflytande i det som sker på arbetsplatsen. Mobbning och kränkande särbehandling får inte förekomma. Det är arbetsgivarens ansvar att se till så att alla dessa pusselbitar faller på plats – och det är här SAM kommer in i bilden.
Att upprätthålla en trivsam och säker arbetsmiljö är en förutsättning för god personalhälsa – och det är ingen hemlighet att de anställdas välmående lägger grunden till ett framgångsrikt företag. Därför är det också angeläget att implementera SAM i den dagliga verksamheten, gärna integrerat med befintliga miljö- och kvalitetsledningssystem. För att lyckas med arbetsmiljöarbetet är det avgörande att jobba systematiskt och tänka långsiktigt utifrån ett helhetsperspektiv. Syftet är inte att dokumentera statistik för att ha någonting att visa upp vid en inspektion, det handlar om att aktivt och kontinuerligt verka för att skapa en hållbar arbetsmiljö som gynnar både personalen och organisationen i stort. SAM är ingen engångsföreteelse med klara start- och stoppdatum, det är en ständigt pågående process där alla medarbetare bör vara delaktiga för att man ska kunna uppnå målet med en hälsofrämjande arbetsmiljö.
Undersökning, riskbedömning, åtgärd och kontroll utgör de primära komponenterna i SAM och varje del är lika väsentlig i kretsloppet. Aktiviteterna spänner över hela organisationen och samtliga arbetsmiljöfaktorer måste tas i beaktande. Vare sig det gäller arbetsmiljö inom vård och omsorg, kontor, restaurang, verkstads- eller byggindustrin är det essentiellt att tillämpa relevanta branschstandarder och säkerhetsföreskrifter för att förebygga belastningsskador, sjukdomar och olycksfall på arbetsplatsen. Man bör dock lägga minst lika stor vikt vid psykologiska riskfaktorer som rör organisatorisk och social arbetsmiljö. SAM bygger på ett engagerat ledarskap, öppen kommunikation och lyhördhet för personalens behov. Varje anställd – oavsett om det är en maskinoperatör, hantverkare, tjänsteman eller ett vårdbiträde – ska ha möjlighet att göra sin röst hörd och få utrymme att påverka sin arbetssituation.
Hög arbetsbelastning, tidspress, konflikter och brist på resurser är riskfaktorer som ofta kommer på tal när det gäller arbetsmiljö inom vård och omsorg, men stress och överbelastning förekommer i många branscher. Konsekvenserna kan bli både fysisk och psykisk ohälsa, olyckor och utdragna sjukskrivningar. Alla arbetsgivare som vill jobba salutogent bör därför göra sig införstådda med reglerna i Arbetsmiljöverkets föreskrift för organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4. Företag med minst tio anställda måste även upprätta en skriftlig arbetsmiljöpolicy som innefattar såväl fysiska som psykologiska och sociala förhållanden och definierar hur verksamheten ska bedrivas för att åstadkomma en mer hållbar arbetsmiljö. Det ska finnas tydliga rutiner och en klar arbetsfördelning. Alla ska veta vilka uppgifter de har och erhålla verktygen som behövs för att kunna hantera dem – och det inkluderar ändamålsenlig utbildning för chefer, arbetsledare och skyddsombud. Om man önskar hjälp med SAM eller andra arbetsmiljörelaterade frågor kan företagshälsovården erbjuda både kompetensutveckling och konsulttjänster på området.
, AFS 2001:1, ska dessa element omfatta såväl organisatoriska som fysiska och psykosociala aspekter.){kind=link}