Oavsett vilken bransch man är verksam inom kan det finnas många fördelar med att certifiera sig enligt en ISO-standard. Dels fungerar certifieringen som en kvalitetsgaranti gentemot klienter och samarbetspartners, dels ger den ypperliga möjligheter att förbättra verksamheten internt. En ISO-standard kan gälla allt från material, produkter och processer till personer, tjänster och system. Den består i princip av en samling internationellt överenskomna riktlinjer för hur någonting ska vara för att uppnå en viss kvalitet. För att ha möjlighet att bli certifierad måste man kunna bevisa att man uppfyller alla krav och riktlinjer för en specifik standard.
International Organization for Standardization, eller kort och gott ISO, är en autonom global organisation som ansvarar för att utarbeta, sammanställa och publicera de kravspecifikationer som ligger till grund för alla ISO-standarder. Översatta versioner tillhandahålls av den svenska instansen, SIS, Swedish Institute for Standards. Dock är det varken ISO eller SIS man ska vända sig till om man önskar erhålla en ISO certifiering. Då ska man istället kontakta ett så kallat ackrediterat certifieringsorgan, alltså en oberoende aktör som är speciellt utvald för att utföra revisioner och hantera ISO-certifiering av företag. I Sverige är det SWEDAC som ackrediterar organ för detta ändamål och på deras hemsida hittar man en komplett lista över landets alla anmälda certifieringsorgan.
Varje ISO-standard tas fram i syfte att skapa ett internationellt samstämmigt förhållningssätt inom ett visst område. Något som både kan hjälpa till att lösa branschspecifika problem och underlätta mycket vid import och export. Den noggranna kontrollen av utfärdande organ säkerställer också att certifieringsprocessen går rätt till och att samtliga certifikatinnehavare uppfyller samma höga kvalitetskrav – oavsett var i världen de är baserade. Som tidigare nämnts går det att certifiera allt från enskilda produkter till olika tjänster och alla har naturligtvis sina egna fördelar, men den typ av ISO-certifiering företag generellt sett brukar vara mest intresserade av är för standarder som rör företagsstyrningen. Och det har sin enkla förklaring. Att följa en ISO-standard för ledningssystem kan inte bara förenkla miljö- och kvalitetsarbetet inom en organisation, det kan också bidra till att effektivisera verksamhetens processer och reducera kostnaderna. Men den kanske främsta fördelen med att erhålla en certifiering av ledningssystem är att den i grund och botten utgör en kvalitetssäkring av hela verksamheten, vilket instiftar förtroende såväl hos befintliga som potentiella affärskontakter. Därmed finns också goda möjligheter att vinna nya marknadsandelar och öka lönsamheten.
Innan man kan kontakta ett ackrediterat organ och begära en certifieringsrevision måste man se till att ha ett fullt fungerande ledningssystem på plats och säkerställa att detta uppfyller samtliga krav för den eller de standarder man önskar certifiera sig för. Certifiering av ledningssystem kan exempelvis ske enligt ISO 9001 (världens mest implementerade standard för kvalitetsledningssystem), EN ISO 3834 (kvalitetsledningssystem speciellt anpassat för svetsande företag) eller ISO 14001 (miljöledningssystem). Då dessa standarder kompletterar varandra på många sätt är det också ganska vanligt att organisationer väljer att kombinera dem och ansöka om certifiering för både ISO 14001, ISO 9001 och/eller EN ISO 3834 beroende på bransch. Detta är ett förfarande som ger övergripande kontroll av ledningssystemet både kvalitets- och miljömässigt, samtidigt som varje ISO certifiering ger företaget värdefull konkurrenskraft som kan stärka varumärket såväl på den inhemska som internationella marknaden.
Beskrivning
Att certifiera sin verksamhet enligt en ISO-standard kan ha många fördelar, såsom kostnadsreducering och effektivisering av processer, samt förbättrad kontroll över organisationens kvalitets- och miljöarbete. Därutöver kan en certifiering även vara konkurrensmässigt fördelaktig och ha en stärkande effekt på varumärket.
